något rör sig.
Spiller rött vin över min vita kjol det rosa
läppglanset kladdar mot hans hals han halsar
direkt ur 1000-kronors champagnen ger mig
ros på nattduksbordet bladen röda som vin, fläckarna
på kjolen går aldrig bort i tvätten jag tvättar
munnen med tvål det löddrar i ögonvrån någon
gråter mot min axel jag slickar tårar
från rutan sommarregn på insidan och
inunder kjolen slår blommorna ut i rosa och
rött som vin. Vi spiller
ord i öronen något skvalpar mot trumhinnan
vågor att flyta på eller en storm att rida ut, jag rider
honom tills han gråter, vinet rinner längs kinderna och
i mungipan, jag somnar tryckt mot väggen två timmars
mörker om natten det är
årets längsta dag jag
har upplevt så mycket av det här ljuset, det här språket.
Vill ha skäl att fortsätta vi lägger
oss ned och spelar döda. Asgamar väntar
vid våra hårfästen.
Kommentarer
Postat av: Susanna
den som gör en januari och tar allt skrivet för självbiografiskt blir portad. om man nu kan porta folk från en blogg dvs.
Postat av: P
äntligen.
Postat av: Mandan
Ja, skriv oftare!! Gillar skarpt din blogg och dina txter, puss
Amanda
Postat av: jenny ess
this is art. "om du slutar skriva vet jag inte längre något om ljuset och vattnet och fåglarna."
prettokommentar jag vet, men du ÄR bra som fan
puzz så länge, ses på moseb på lör
Postat av: jag
jag har haft det där uttrycket "rida ut" (något) i huvudet ett tag. visste inte var jag hade läst det. men det var ju här hos dig.
kärlek.
Postat av: Andreas Leander
Jag har hittat hit nu och det är intressant må jag säga. Fortsätt med dina vackra ord!
Kram och puss
/Ante
Trackback
