något rör sig.




Spiller rött vin över min vita kjol det rosa
läppglanset kladdar mot hans hals han halsar
direkt ur 1000-kronors champagnen ger mig
ros på nattduksbordet bladen röda som vin, fläckarna
på kjolen går aldrig bort i tvätten jag tvättar
munnen med tvål det löddrar i ögonvrån någon
gråter mot min axel jag slickar tårar
från rutan sommarregn på insidan och
inunder kjolen slår blommorna ut i rosa och
rött som vin. Vi spiller


  ord i öronen något skvalpar mot trumhinnan
  vågor att flyta på eller en storm att rida ut, jag rider
  honom tills han gråter, vinet rinner längs kinderna och
  i mungipan, jag somnar tryckt mot väggen två timmars
  mörker om natten det är
  årets längsta dag jag
  har upplevt så mycket av det här ljuset, det här språket.
  Vill ha skäl att fortsätta vi lägger
  oss ned och spelar döda. Asgamar väntar
  vid våra hårfästen.


RSS 2.0