tystnad tagning.


Jag vill ut och bort. Som så många gånger förr. Det räcker nu, pendeltågen och min säng 120 centimeter och eldarna i händerna - allt det där räcker nu.








(du säger jag är vinterflykt,
en fastfrusen svan och
utsikterna från berg du inte bestigit än.)








Låt mig få fortsätta igen.
Snälla.


Bara låt mig få fortsätta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0