Feberdrömd eller feberdömd.
De senaste nätterna - feberdrömmar. Jag vrider mig varv efter varv tills jag vaknar intrasslad i lakanen. Slår upp ögonen, känner nattmörkret rinna som vatten mot hornhinnorna. Försöker hjälplöst hålla fast vid vetskapen att detta egentligen handlar om knappt två grader celsius. Mitt kött hettas upp. Någon namnger fenomenet kallar det feber, och det rinner en bergsbäck alldeles vid min huvudkudde om jag blundar kan jag höra porlandet och hur porlandet omärkligt förvandlas till en regelbundet smattrande rytm som visar sig vara k-pistar på avstånd jag hör ljudet närma sig gata för gata snart är automatgevären på innergården jag försöker resa mig men kroppen är som vatten; rinner åt alla håll utom mot mittpunkten, hjärtat ligger ensamt kvar på det blöta lakanet och dunkar. Dunkar dunkar som kängor marscherande längs gränderna dunkar som grova sulor mot marken och mot nakna fågelungar på trottoaren dunkar dunkar tills de fjäderlösa klumparna bara finns kvar som en vag kontur mot stenplattorna utstampade och det dunkar dunkar dunkar jag är törstig men kan inte röra mig mot köket kan inte röra mig bort från vapnen kan inte röra mig kan inte röra mig kan inte röra mig. Stundtals leker någon rysk roulett och avlossar skott mot min tinning, jag blundar väntar på att få huvudet avblåst och klick - överlevd - klick - överlevd - klick - överlevd när jag blinkar känns mörkret som vatten i pupillen det porlar och rinner och skvalpar vid kudden och avlägset hörs k-pistarnas smatter det dunkar högre dunkar högre klampet växer i styrka och så klick - överlevd - klick - överlevd - klick - överlevd jag vrider mig i sängen hör alldeles tydligt ljudet av mjukt krasande när fågelungar smetas mot armékängors sulor och det dånar i staden i hjärtat någon leker rysk roulett jag är klick -överlevd - klick -överlevd - k
